R.I.P Wesley<3

  • Vid 3-tiden så var jag ute & matade min älskade bebis, min kanin Wesley. Allt var perfa med honom & han skuttade omkring i sin ute bur & blev super glad när han fick mat, precis som vanligt. Jag tar sällan in honom p.g.a hundarna men vid 6-tiden så kom mamma in med honom invirad i en handuk, jag blir jätte glad & försöker kela med honom, tills jag upptäcker att han är kall, stel, inte reagerar & inte blinkar..
    Det var länge sedan jag grät på detta viset. Har suttit med honom & bara kramat honom & gråtit i 7timmar & vägrat släppa.. Mamma tvingade mig att släppa taget för en stund sen men fyfan vad jag mår!
    Kan inte motstå tanken att jag kunde varit bättre & skött honom bättre. :( Han var det första djuret jag verkligen behövt ta hand om helt ensam. Hamstrar, fiskar osv när man var liten är en annan sak & det är hunden & katten också, dom finns med i familjen & alla sköter dom även fast det är MINA djur, men Wesley var barabara min. Det var bara jag som fanns där.
    Usch. Jag älskar min lille krabat & vet inte vad jag ska göra nu när jag inte har min lilla hårboll att krama när allt bara går fel.


    sötaste lilla ninisen någonsin. han såg alltid lika snäll & "vis" ut.
    R.I.P<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0